Fyrar, och föregångare till fyrarna, är urgamla sätt att ge skepp och fartyg möjlighet att hitta farbara leder, undvika grundstötningar och visa vägen till trygga hamnar. Bland de äldsta ”lysmärken” vi kan spåra på dessa breddgrader fanns en enkel träkonstruktion med vipparm, där ena änden av armen var försedd med en järnkorg i vilken man tände en eld. Med hävstångsteknik lyftes den brinnande korgen upp och självklart stod dessa märken på bergknallar där de syntes vida omkring.
Fyrliv
Här nedan kan du se en akvarell av ett lysmärke, målat av Höga Kusten-konstnären och hembygdsexperten Arne Söderström, som också bidrar med den poetiska raden: ”Över det svarta havet genom mörkret svepte med jämna mellanrum fyrljuset och gav de sjöfarande trygg vägledning.”
Men den meningen beskriver snarare det ljus som skickades ut från de modernare byggnader som senare sköt i höjden längs vår branta kust. Redan 1857 krävde skeppare och redare att det skulle byggas en fyr på Lungö, Härnösands yttersta utpost mot Bottenhavet och samtidigt inloppet till den då hårt trafikerade Ångermanälven. Lungö fyr var i bruk ända fram till 1988 då den släcktes. Nu lyser den igen tack vare de privata ägarna som också välkomnar intresserade att komma ut till yttersta udden av Lungö för att bekanta sig med den historiska fyren. Någon turtrafik till ön finns däremot inte så man får ordna transporten själv.
Hembygdsexperten och konstnären Arne Söderströms illustration på hur ett lysmärke, föregångaren till fyren, var konstruerad.
I den norra änden av världsarvet Höga Kusten lever fyrhistorian också kvar på Skagsudde. Känner du inte till området men ändå tycker att namnet låter bekant så beror det förmodligen på att du lyssnat på väderleksrapporten där Skagsudde omnämns dagligen. Skags fyr, som idag ståtar på de mjuka klipp-hällarna, byggdes så sent som 1957 men redan 1871 uppfördes den första fyren här uppe, på ön Gråklubben en bit nordost om dagens fyrplats.
Den gamla fyren, en järnkonstruktion som går under namnet Heidenstammare efter konstruktören Gustav von Heidenstam, har för länge sedan monterats ned och återuppstått i Jävre by utanför Piteå. Men en modell av den finns nu på plats framför den nya fyren på Skagsudde. När Skags nya fyr uppfördes flyttade samtidigt lotsbemanningen från gamla lotsplatsen på den lilla ön Stora Harskäret.
Fyren med det sammanbyggda lotshuset är ensamt i sitt slag i Sverige. Inte heller hittar du ett naturområde som kan matcha Skagsudde. Här är utsikten fantastisk mot det öppna havet och här är det lätt att finna en helt avskild varm klippa – varsamt slipad av miljontals vågor – att lägga sig på och bara njuta.
På Skagsudde finns också världens enda surströmmingsmuseum – Fiskevistet, med utställningar och servering. På väg hit – landvägen vill säga – passeras Skagshamn där världens största surströmmingsfabrik Röda Ulven är belägen. Dessutom ligger här ett fiskarkapell som härrör sig från mitten av 1600-talet, uppfört av de så kallade Gävlefiskarna som kom till trakten redan 1613.
Skags fyr och Lungö fyr i all ära. Höga Kustens mest imponerande fyrupplevelse får du på Högbonden, den höga ön som kastats ut i Bottenhavet från konstnärernas favoritplats i Norrland – undersköna Nordingrå. Ett kuperat område i Kramfors kommun som har lika många byar, berg och sjöar som antalet veckor på året.
Högbondens fyr är en av 25 fyrar som Riksantikvarieämbetet anser har ett särskilt bevarandevärde. Högst upp på det här naturreservatet står fyrvaktarbostaden och det 14 meter höga fyrtornet. Lyspunkten är hela 75 meter över havet och är därmed, efter Kullens fyr i Höganäs, Sveriges näst högst belägna fyr. Från fyrplatsen stupar klippan rakt ned i havet och bygget, som pågick mellan 1906 och 1909, måste ha varit en enastående prestation. Det var när last- och passagerarbåten ”Piteå” sommaren 1902 gick på grund på grynnorna utanför Högbonden som planerna på en fyr tog fart. I en gammal text från Lotsstyrelsen, som föreslår förbättringar av fyrväsendet längs Norrlandskusten, kan man läsa:
”Å detta skär förslås uppförande af en kraftig kustfyr. Högbonden torde på grund af såväl sitt läge som sin höjd öfver hafvet kunna anses som synnerligen lämplig plats för en dylik fyr, då en å öfre bergplatån derstädes placerad fyrs sken blifver synligt in på Läskären i norr och Långskär i söder.”
18 oktober 1909 tändes fyren och det blev samtidigt starten på ett originellt litet samhälle. Som mest bodde 21 personer på den lilla otillgängliga ön, då fanns det till och med skola på vinden i fyrvaktarbostaden. Vi kan bara ana oss till hur tufft livet var på Högbonden, som under långa perioder kunde vara helt isolerad på grund av hårt väder som omöjliggjorde båtfärder till fastlandet.
Precis som alla andra svenska fyrar gick Högbonden samma öde till mötes och automatiserades på 60-talet. Ön blev därmed öde från 1964 fram till 1986 då länsstyrelsen i Västernorrland tog initiativ till en varsam upprustning och uthyrning av fyrvaktarbostaden.
Högbonden förvandlades till en välkomnande famn och sedan mer än 20 år har både övernattande gäster och besökare på dagstur hänförts av den makalösa utsikten. Vandrarhemmet på fyrön erbjuder ett av Höga Kustens mest unika boenden. Här på Högbonden kan du uppleva vårens ankomst med blommande gullvivor och mängder av sjöfågel som lägger sina ägg bland de runda stenarna. Här hittar övernattande gäster egna små världar under varma sommarkvällar. Här kan du vara helt ensam mellan himmel och hav, med horisont så långt ögat når. Här kan du också uppleva naturens dramatik när höstvindarna piskar fram ett skummande skådespel mot klipporna långt nedanför fyren.
För 113 år sedan publicerades en av de tidigaste turistbeskrivningarna av Höga Kusten. I Svenska Turistföreningens årsskrift 1899 skriver officeren C Lemchen, Stockholm, om en seglats efter Ångermanlandskusten där han beskriver området som ”den mest storslagna natur som någonsin svensk skärgård har att uppvisa”. Och den som en gång suttit lutad mot fyrtornet på Högbonden, insvept i en varm filt och sett höstens fullmåne stiga upp i horisonten har ett minne för livet.
